Det första jag vill säga är...Grattis vår svenska konung Karl XVI Gustaf på din födelsedag!
(För de som inte vet så är jag en äkta rojalist)

Så med det sagt så säger jag också, hej alla vänner och glad sista april! Det var länge sedan vi hördes, vi har haft driftproblem och serverkrash, typ, dvs att servern = jag har haft så mycket att göra med omstruktureringar hemma hos mig gällande personal och schemaändringar, politiska uppdrag osv osv. Men nu är vi åter i drift.
Nu närmar jag mig när jag för första gången ska ha personal sovande hos mig, med början imorgon 1/5.. Hur det känns?! Det vet jag inte, har inte hunnit vant mig vid tanken än, jag är så van att sova själv... Själv och själv föresten, jag har ju tvn och så hade jag katten (som tyvärr inte längre finns med oss) 
Nätterna har aldrig oroat mig men däremot om man ska iväg tidigt och ingen av tjejerna sovit över och om de kommer i tid pga att något hänt m.m MEN nu är den tiden förbi och nu kommer de finnas på plats. Eget rum får de också, jag är så lyckligt lottad att jag har ett rum som i princip bara står och väntar eftersom jag inte kommit tilll skott med att flytta efter att barnen lämnade boet men det måste varit en mening med det också. 
Rummet har fram tills nu varit gäst- och växtrum (där bland annat pelargoner och orkidéer trängs, de är inte så sociala och de vill ju ha lite svalt) 

Tänka sig, nu är pelargonerna äntligen på G igen, och de väntar bara på att värmen ska komma så de får komma ut och få lite luft på dagarna. Men det bästa, stamhortensian som överlevde vintern i en lägenhet, lite på chans så all heder åt den underbara varelsen!!
Men till dags dato har ju värmen lyst med sin frånvaro men den ska visst lura runt hörnet säger de som vet, vi får helt enkelt vänta och se.

 

 

 

Tidigare om åren, denna sista april har jag gjort allt från att vara utomlands, traditionella middagar, varit i fjällen, jobbat etc men det jag har gjort idag har jag ALDRIG gjort förut, just denna dag.
Jag har tillbringat heeela dagen i framstupa sidoläge i sängen.. Om jag mår illa?! Nej då, utan mitt förbannade trycksår har fått lufta hela dagen och det rinner och rinner. Det kanske inte ser så stort ut men har jag otur så är det större under och det är ju som ett hål rakt in till svanskotan. Bild på detta elände har jag besparat er för det har varit flera gånger värre än vad det är idag men ijust idag får ni komma mig in på bara skinnet och se vad jag dras med för jävla skit. Så kan det bli när man sitter på det där förbannande arslet dag ut och dag in, och det på dynor som INTE ska orsaka trycksår.

Det här såret har gäckat mig i flera månader, så om några av er har upplevt mig som lite trött och disträ så har ni svaret här, såret plus en ihållande förkylning (kan det ha att göra med såret?!) har tillsammans med all stark antibiotika jag fått stoppa i mig gjort mig ganska avslagen.
Själva sjukdomen MS är en "walk in the park", det är följdgrejerna så som sittsår som är desto jävligare.