Hej och hallå, här är jag igen! Det har varit lite mycket att göra sista veckorna, almanackan har varit fullspikad och kroppen har varit full med baselusker och baciller och för att försöka skrämma iväg dem så har jag fått käka stark antibiotika som också slagit ut magen men det gäller att balansera och det har faktiskt gått. Det har varit full huggning ändå men så fort jag kommer innanför dörren hemma då är jag inte söt och sängen den är min bäste vän. Vad det har varit för fel?!
När man har suttit i en stol i 18 år (inget jubileum på det) så blir ju inte direkt bakdelen större, utan snarare tvärtom. Kan inte skryta med att jag innan hade nån Beyonce-rumpa heller men nu är den mindre än någonsin och svanskotan är liksom på väg ut ur skinnet. Så obefintlig Beyoncerumpa + ihärdig svanskota = stort köttigt och varigt sår där bak som inte är så nice att bråka med. Det ville liksom inte ge sig så tillslut fick man masa sig iväg till hälsocentralen och läkare. Där fick jag Heracelin och klippkort en tid framöver, det blev en sväng till kirurgen med men det blev först efter att jag kom hem från Karlstad. För frågan jag ställde mig var faktiskt, att resa eller inte resa.. Sen tänkte jag.. Äsch va faaan! Lite måste jag ju kunna stäcka ut mig de dagarna vi är där.. Och lite var ordet.

 

Den 23:e mars bar det av från stationen i Gävle, inte bara med en utan två assistenter. Det blir liksom lite lättare då att hantera mig när jag är på resande fot.
Tåget gick först till Stockholm, där blev det en timmes väntan, först var det toabesök för brudarna.. Bara där höll reskassan på att spricka ;) HAHA! 10kr per skalle för att gå på toa, hutlöst! Det var ingen dusch de skulle ta men men.. På den tiden jag var i farten och gåendes då stoppade man en 5a i duschen på campingen och det räckte nästan till en hårtvätt (dock ej till mig, lite för mycket hår) Efter toa var det mat.. Det vankades superlyxig lunch, dvs en visit på McDonken. Tänk att det alltid går ner.
De andra gick för att äta sushi och lite andra konstigheter men vi och Håkan från Hudik vi åt stadigt vi. ;D

Snart var det dags att kliva på tåget mot Karlstad. Omroddning blev det för nu skulle jag över och sitta i det vanliga tågsätet vilket jag gör under en längre tågresa, bara jag får sitta på min egen dyna. 
Och i vanlig ordning är folk lite konfunderade över hur det ska gå och vad man ska göra, och om tjejerna klarar det.


Vid resans början var jag och Emma ambitiösa och skrev en artikel angående klimatvård som gick in i tidningarna i Gävleborg, den finns att läsa här:  http://www.gd.se/opinion/debatt/alla-ska-fa-ma-bra-i-region-gavleborg 

Den har gått bra, 24 delningar bara i GD, har inte kollat upp de andra. 

Väl framme i Karlstad blev det en rask promenad till Elite och checka in för att kunna gå in för landning en stund innan det dags för Vermländsk afton på Scandic Winn. 
Jättetrevligt och jättegod mat! Men vart det värmländska var vet jag inte, kanske var det nån ost gjord i Sunne men underhållningen stod en riktigt värmlänning för. Vi fick även höra en liten trudelutt skriven av den nyss bortgångne Sven-Erik Magnusson.
Fast vi bestämt att vi skulle lägga oss tidigt så blev det av någon ogrundlig anledning inte så och det var vi som stängde Bishops Arms vid 1, halv 2 tiden...

Fredagmorgon ringde klockan på oss 06:00, rise and shine everybody!! Alla tre var så pigga och glada.. Nja, inte så pigga men ändå rätt glada. 
Tjejerna är otroliga, de gjorde sig iordning först och sen fixade de mig och på ett kick var jag iordning där i stolen och vi var på väg ner till frukosten. Vi skulle försöka hinna ner till senast halv 9, meeeen vi var där med rätt god marginal... vid 8 var vi till bords och kunde i lugn och ro njuta av den goda Elite-frukosten.

Klockan 9:15 var vi på plats på Karlstad CCC där vi fick börja med att lyssna på vår fantastiske partisekreterare och tillika Gävlesonen #tomastobe https://www.youtube.com/watch?v=n9XSGF4G-9A


Sedan fortsatte dagen med intressanta workshops och seminarier och vips var det återigen kväll, vi var tillbaka till hotellet för att svida om och få i oss ett glas vin tillsammans med kollegorna från Gävle innan vi återigen var tillbaka på Karlstad CCC för middag.

Vi var 1700 glada moderater till både lunch och middag men allt var så välordnat att det flöt på utan problem. Efter god mat, goda skratt, trevlig samvaro och bra underhållning gjorde sig tröttheten påmind och vi drog oss tillbaka och aldrig har väl en hotellsäng varit så skön (säger jag) men Emma hon sov i bäddsoffan och hade samma form som en ostkrok på morgonarna när hon klev upp.. Med andra ord var den inte så skön som sängarna.

Dag 3 i Karlstad och same procedure as yesterday.. Tjejerna studsade upp, typ... Och innan vi hunnit tänka ordet frukost var vi där och sedan styrde vi näsorna mot CCC med först ett kortare seminarium gällande HBTQ-frågor, väldigt viktiga men jag längtar så till den dagen då människor inte ska behöva ta upp det här med att kliva ur en garderob (eller in för den delen) eller inte våga berätta vem de tycker om och varför de tycker si eller så.. Utan att vi ALLA bara får vara dem vi är, de människor vi är. Så olika men så lika i alla lägen. Det ska inte göras skillnad på någon, alla människor har lika mycket värde och rätt, dvs att det ska inte behöva finnas ett sådant seminarium egentligen, vilket de som höll i det även sa. Men nu är Sverige och världen som den är och vi får göra det vi kan för att tillslut nå dit.
JUST DET...glömde berätta om en man vi har för oss hette Nils.. När vi satt och väntade på att seminariet skulle starta fick vi oss en privat historielektion av denne underbara Nisse. Jag frågade om en gammal stenbro som gick över den östra delen av Klarälven och de trämarkörer som stod ute i älven just utanför konferenscentret. Sådana små ögonblick är ovärdeliga för Nisse kunde verkligen svara och intressant var det.

Avslutningsvis samlades vi alla 1700 personer i stora salen för att lyssna på avslutningstalet av #annakinbergbatra https://www.youtube.com/watch?v=xA7o78x3T5c 

Det talet fick i alla fall mig att lyfta!

 

Nu återstår bara hemresan.. Det gick bra förutom att vi hamnade på mjölktåget... Nej förlåt, nattåget från Stockholm till övre norrland och Norge och det var upplevelse i sig... 
På förmiddagen dagen efter hörde jag att just det tåget hade fastnat i en lavin och snöskred vid riksgränsen så tur var väl det att vi fick kliva av i Gävle. Färdtjänst hem... Och väl hemma var man inte kaxig, en dusch och sen i säng.. Om jag somnade?! Yes och det utan problem och skönt var det!

STORT tack till alla som gjorde dessa dagar trivsamma, underhållande och lärorika!

 

Nu kan jag nästan till 100% lova er att det inte dröjer lika länge tills nästa blogginlägg ;) och ja, ni som undrar.. Penecilinkuren är slut och magen mår MYCKET bättre så jag är åter på banan och på bättringsvägen! 

Kram på er alla!....Glöm inte att gilla är ni snälla så jag kan ha lite koll på hur många som är här inne och tassar runt.

/Pia