2001 fick jag ett glädjebesked, "Vill du åka till Huddinge och träffa professor Stehn Fredriksson... Men du får betala resan själv.."

Vad svarar man på det?!... Jo, inte mycket att fundera på.. Jag åker!

Fick tid, hämtade upp min svägerska, Marina Jansson, som är från Stockholm (för jag måste ha någon med mig som hittar.. och det gör hon!) Tack för all hjälp genom åren Marina.
In på neurologen på Huddinge, liiite större än Gävle. Kommer in och får träffa denna otrolige man och snackar ett tag. Då min MS-diagnos är lite diffus så säger han att vi ska ta ett test för B-12 brist som tydligen kan ge samma symptom som jag hade då, ett ljus tändes hos mig. TÄNK OM! Det räcker med att ta några tabletter så är man frisk.

Med facit i hand så var det ju inte så enkelt.. Har träffat honom flera gånger efter det och vi kunde konstatera att det var nog en ovanlig variant av MS.

Där började den inre krigsföringen som pågår ännu idag, en strid av många som pågår runtom i vår värld...
Efter turen till Huddinge, väl hemma i Gävle igen ville Stehn att jag skulle göra ett nytt ryggvätskeprov.. Som jag tidigare berättat är det ingen angenäm upplevelse och den här gången stack läkaren Lars fel dessutom, så att hela jag sprattlade då han kom åt en nerv. Han vågade inte sticka om så jag fick ligga i 2h innan provet var klart.

 

I och med denna ovanliga variant av sjukdomen hjälpte inte den bromsmedicin (Rebif i sprutform) som jag först fick testa och hade i flera år, det var varken till eller ifrån så det la vi ner. Så gick vi in på en annan variant i droppform, hjälpte det?! NEJ.. det hände ingenting. Så då körde vi lite cellgifter.. som inte heller dem fungerade men ioch med det fick jag min portakat inopererad som är bra att ha idag då man ska ta prover. Med det kan vi konstatera att ingenting hjälpte på fru Jansson i bromsmedicin-väg. Lik förbenat måste man stoppa i sig över 20 tabletter om dagen för att kroppen ska kunna vara med i matchen.

 

För att krydda till det hela lite blev det tre operationer också, 2005 - magen, 2006 - livmodern och 2007 - nacken, så nu är man en riktigt het kvinna i lyxförpackning, kissar med kateter, har stomi på magen och livmoderslös (gör inget för jag är snart i övergångsåldern och 3 underbara barn räcker) och som grädde på moset, titanskruvar i nacken som är värda sin vikt i guld, mig kan ni pantsätta ;)

 

Antalet magnetröntgenundersökningar jag gått igenom är så många att jag tappat räkningen.

Nu, i dags dato, så är striderna inombords värre än någonsin. Under hösten var det svårt att andas, då ville inte lungorna helt vara med. När det var dags att komma till lung och röntgen, då var dem med i matchen igen och man var snorig och krampig i kroppen istället. 

Så har det fortsatt hela hösten, fram och tillbaka. Någonting nytt som kommit är dessa febertoppar som knockar en helt och hållet så nu är man så less och topplocket går snart. Ett nytt fläktsystem med AC skulle vara nåt ;) För mitt måste varit något bättre begangnat från någon gammal PV... ;)

 

Om det är något jag har svårt för är det när folk ser att jag är hängig men skam den som ger sig. Nu är det ny energi och imorgon väntar styrelsemöte på Länsmuséet och sedan på eftermiddagen blir det en tur till Sandvikens sjukhus avd 70 för lite Botox i.... inte i läpparna för med den mängden jag får skulle mitt duckface hamna i Guiness Rekordbok för alltid... Jag får däremot Botox i mina muskler vid armhålan på framsidan, jag tror den kallas delta-muskeln.

En god natt på er alla.. för er som läser detta på morgonen får jag önska god morgon och en fin dag :)

 

Och...

Glöm nu inte att gilla och dela gärna med er till andra också. Tack så länge :)

 

Kram Pia